En anledning till att inte ha vit bil
Posted on | februari 4, 2010 | No Comments
Denna vinter har ju som bekant inneburit en hel del snöande. Det är många snörekord och köldrekord som slagits. Värsta vintern på 20-30 år. Det är naturligtvis roligt med vinter, inte minst för barnen, men också för oss större. Vintern och de snöbelagda vägarna har ju föranlett en del problem i trafiken. Jag råkade för en vecka sedan ut för en kollision på väg hem från jobbet, precis efter att jag hämtat dottern på dagis.
Det var vid tillfället vinterväglag. Ganska halt, men jag kör med dubbade vinterdäck och det har fungerat väl denna vinter. Hastigheten var strax under 50, kanske knappt över 40 på denna 50-väg. Vid en korsning där utfarten från mitt synhåll är från höger har bilisterna ”lämna företräde”. Precis mitt framför för mig, med några meters marginal rullar en bil ut. Jag bromsar först och glider, släpper broms och kopplar ur för att svänga undan men kollisionen är oundviklig. Det är inte någon kraftig smäll, men tillräcklig för att knyckla till stötfångaren och skada kylaren och lite lampkåpor.
Naturligtvis kände jag redan från första sekund att jag inte hade mycket till vållande i denna olycka. Mannen i den andra bilen fick en liten utskällning först och sedan klev han lugnt ut och tittade på sin bil och säger. Var kom du ifrån? Jag såg dig inte, du har en vit bil, den syns inte. Fungerar dina lampor?
Jag bara tittade förvånat på honom och sa torrt att det är så pass mörkt att det inte spelar så stor roll vad det är för färg på bilen och att mina lyktor fungerar alldeles utmärkt.
Jag tar upp frågan med honom hur vi gör och han börjar genast med att han inte har någon försäkring, men att vi skriver ned händelseförloppet så löser det sig. Han erbjuder sig att skriva ett litet avtal där han förbinder sig att betala min självrisk. Jag tar ut Fanny som satt i sin barnstol och går hem till vederbörandes lägenhet och försöker lösa situationen. Han vill på en gång att jag skriver ihop en historia där det hela går ut på att jag inte såg honom osv. Jag börjar känna visst obehag och säger att jag kan bara gå på det som verkligen har hänt. Han börjar svettas lite och hans sambo börjar ringa för att teckna försäkring. Jag ringer min mor eftersom situationen nu börjar bli ohållbar. Min dotter gråter, jag har mat i bilen, min fru och två andra barn väntar hemma på att vi ska komma hem med kompletterande matvaror. Min mamma kommer och när jag tar hand om Fanny skrivs ett avtal om att han ska stå för min självrisk. Inget annat koms överens.
Dagen efter ringer jag mitt försäkringsbolag och anmäler olyckan. Sedan följer lite turer hit och dit och jag gör en polisanmälan för kollisionstillfället. Jag nämner för polisen att jag i brist på penna vid tillfället för kollisionen fotograferat hans körkort för att komma ihåg hans uppgifter. Det var ett stort plus enligt polisen. 
Hans försäkringsbolag ringer också och ber mig upprepa vilken tid olyckan skett och den tid jag sanningsenligt anger innebär en tid då motparten inte har någon försäkring.
Jag kanske överdriver i min ”sanningsfundalism” men att gå med på att ljuga om tid, plats och datum ligger väldigt långt ifrån mig som person. Även om det i slutändan leder till att jag kanske får stå för kostnader jag annars sluppit så tror jag lite naivt på rättvisan och sanningen. Tyvärr så var (gud förbjude mig för denna formulering) motparten romer och jag har bara egna dåliga erfarenheter med inblandning med sådana. Jag hoppas verkligen att man inte råkar ut för tråkigheter pga tvist med sådana.
Morgonpromenad till jobbet
En positiv sak i det hela är att jag promenerat till och från jobbet i en vecka nu. Det är drygt 3 km och tar ca 40 min att gå. Det har ju varit blandad kvalitet på snöröjningen vad det gäller trottoarer och gång- och cykelvägar. Skönt att gå ändå, men ett himla pyssel att få ihop med hämtning och lämning på dagis/fritids. Men hjälps man åt inom familj och släkt går det bra.
Comments
Leave a Reply
drpeel – Notes from the Esker
 drpeel |
Notes from the Esker är drpeel's aka Patrik Lindskogs blogg. Här skriver jag bl a om vardagliga saker och reflektioner om det som händer runt mig samt en del om geocaching, foto, musik m.m. |
@drpeel on Twitter
Geocachingstat
@ Patrik Lindskog 2008-2011 – Some rights reserved
